Vecka 3: rehabilitering eller hur går det till innan utslussningen?

Redan sluten av november 2016 och vädret blir bättre och bättre. Solen skiner och självklart det blåser (som vanligt). Jag klagar inte på värme. Även om det inte hör till saken psykiatri är det intressant och roligt att nämna att där i Nya Zeeland oftast blåser inne som ute nästan lika mycket. En klok AT-läkare sade till mig: bara du vet att där fryser man mer än i norr av Sverige mitt i vintern. Vilka sanna ord! Eller i andra ord – byggtraditioner där är väl inte dem bästa.

Väl med det. Tillbaka till psykiatri. Även om det är tänkt att min vistelse där i Ny Zeeland skall beröra mer läkemedelsförsörjning och kulturella frågor en väldigt stor del gick åt rehabilitering. Och vad roligt och intressant det var! När jag planerade min resa så rätt så många kollegor inte kunnat förstå varför jag valt Ny Zeeland. ”Det finns ju ingenting där förutom kiwis”, var en vanlig kommentar. Jaa, det finns!!! Det finns många väldigt bra saker som vi har lyckats avveckla eller rationalisera bort här i Sverige.

Men jag ska börja från början. Jag försökte nämna i mina första 2 blogg delar att själva rättsliga systemet är ganska annorlunda. Men patientens utvecklings- och utslussningsprocess är ändå väldigt likt. För dem som inte vet hur det går till vill jag berätta kort. Efter att man ser en påtaglig förbättring och uppnår symtom kontroll börjar man tänka om hur kan man aktivera patient? Vilket arbete kan denne utföra? Vad finns för intresse? Vilken funktion har en patient? Dessa frågeställningar är lika i Sverige som i Ny Zeeland. Det roliga och intressanta var att rättspsykiatri i NZ använder flitigt av arbetsterapeuter. Dem kommer in i vårdprocess i tidigt skede och leder patientens rehabilitering till samhället. Kliniken har olika aktivitet där patienterna kan träna olika förmågor och tom få en symbolisk summa för sin insats. När man kommer till Mason lägger man märke till att gräsmattor är näst intill perfekta. Man blir ännu mer överraskad att kliniken inte har någon entreprenad för detta och allt detta sköts av patienter. Man kan grubbla om saken i tankar ”orättvist”, ”underbetalt”, etc. Det positiva är att patienterna är upptagna med meningsfult arbete som dem själva efterfrågar. Patienterna är stolta över det dem gör och nöjda att få symbolisk ersättning. Jag väckt frågan om det har förekommit att användare har förstört gräsklipparen eller misskött sitt uppdrag. Personalen tittade på mig med missförstånd i ansiktet: det har inte förekommit skadegörelse eller misskötsamhet sedan kliniken grundades!

I lång och trogen tjänst. Man kan tro att det är föremål för museum men fungerar utmärkt i vardagen!

I lång och trogen tjänst. Man kan tro att det är föremål för museum men fungerar utmärkt i vardagen!

Utanför kliniken finns det flera aktörer som är behjälpliga i rehabiliteringen av patienterna. Man har olika kurser för patienterna, exempelvis kurs om hur man skriver CV, möjligheter att kunna träna sociala färdigheter, exempelvis, vad säger man på arbetsintervju? Klienterna har möjlighet att genomföra arbetsträning på ”Zoo Doo”, ”Woodfors gardens” och ”Wrap ´N` Pack”. Det som uppskattas av patienterna är att det är ”riktiga” arbetsuppgifter som var och en får ta i sitt tempo. Produkt säljes. Alla dessa rehabiliterings enheter behöver donationer för att kunna funktionera och finnas för klienterna. Man blir fascinerat över personalens, som arbetar med dessa klienter, dedikation för sitt arbete och uppdrag. Verksamheter bedrivs ofta i slitna lokaler, hjälpmedel för att genomföra arbetet är gamla, men kärleken till sitt jobb – mycket akta!

"Wrap `N`Pack". Här produceras skyltar för olika affärer

"Wrap `N`Pack". Här produceras skyltar för olika affärer

Vecka 2: Rättspsykiatri i NZ - vad säger lagen?

Första veckan i NZ blev rolig, välkomnade och lärorik. Förutom alla formaliteter och ny bekantskap försökte jag vänja mig till NZ English, bil körning ”på fel sida av vägen” och rätt så avslappnad syn på livet. Rätt så snart upptäckte jag att pat fördelas i ”vanliga rättspsykiatrisk patient” och så kallade ”special patients”. Vad är vad var min naturliga fråga? I Sverige finns det lag om rättspsykiatriskt vård, LRV. Och vad har man för lagstöd i NZ var min naturliga fråga.

Mason rättspsykiatrisk klinik

Mason rättspsykiatrisk klinik

Bra eller dåligt men det finns väl utbyggt fängelse system i NZ som har över 10 000 fångar på en befolkning på 4,5 mln. Ca 50% av fångar är av Maorisk ursprung, ca 33% ”pakiha”, dvs europeisk ursprung och resten hade ursprung från Pacifics länder. För jämförelsens skull vill nämna att år 2015 fanns 3 827 fångar inom Kriminalvårdens anstalt i Sverige som har befolkningen på ca 9,5 mln. Det blir lätt att räkna att procentuellt har NZ betydligt högre procent av befolkning som avtjänar olika straff. Finns det högre antal av omhändertagna inom Kriminalvården så finns det även rätt så många som behöver psykiatriskt hjälp.

Och vad säger lagen? Hur hamnar man inom rättspsykiatri på NZ? I Nya Zeeland likaväl som i Sverige dem flesta fångar söker hjälp för psykiska åkommor på frivilliga villkor. Det finns dock en grupp av klienter som är så pass sjuka att frivillig vård kan inte ges. I så fall tillämpar man tvångsvård motsvarande tvångsvården i Sverige och behandlar dessa personer inneliggande mot deras vilja. En annan patient grupp inkommer via domstolar där domaren väcker frågan om ”not guilty by reason of insanity” eller ”inte skyldig pga sinnessjukdom”. §7 undersökning i andra ord. Det intressanta är det att alla psykiater arbetandes på rättspsykiatrisk klinik skall kunna göra liknande undersökningar. Där saknas institution som liknar svensk Rättsmedicinalverket och som utför §7 och rättspsykiatriska undersökningar. Den andra stora skillnaden är att i NZ rättspsykiatriska undersökningar ingår inte utlåtande vare sig från psykolog, kurator eller omvårdnadsteamet. 1 mans bedömning gäller.

Vid entré till Maori avdelning

Vid entré till Maori avdelning

Och sist men inte minst finns också en kategori av så kallade ”special patients”. Dessa personer är faktiskt överlämnade av domstolen till rättspsykiatriskt vård. Dessa klienter har varit allvarligt psykiskt sjuka (enligt svensk nomenklatur) under tiden dem begick brott, var okapabla ta adekvata beslut och deras brott var bisarr och tung. Till en viss del påminner hantering av dessa patienter svensk lagstiftning LRV med särskild utskrivningsprövning. Den stora skillnaden är att det finns klara kriterier i Sverige vad som skall fungera för att utskrivning ska ske och Förvaltningsrätten gör prövning av ärendet varje 6 månader. I Nya Zeeland däremot skriver man en gång om året till Hälsoministern där man redovisar för framgångar patient har gjort. Det krävs åratal innan slutgiltig utskrivning kan ske.

Vecka 1: Welcome to Auckland

Vecka 1: Welcome to Auckland!

 

7.jpg

Lite förvirrad efter 29 timmars resa dök jag upp en vacker och solig november morgon på den största Nya Zeelands rättspsykiatriska klinik i Auckland. ”Welcome to Mason” står det vid entré till campus. Och välkommen till Nya Zeelands största rättspsykiatriska klinik med ca 120 sängplatser och rättspsykiatrisk öppenvård. Vid första ögonkastet var det lite svårt att vänja sig vid tanken att här bedriver man rättspsykiatri. Låga, trevliga hus, välvårdat, inga fimpar, välvårdat gräsmatta, ett par grabbar klipper gräset vid sim polen, näst intill idyll.

ID-kort utfärdas, verksamhetschef förtydligar att undertecknad ska ha tillgång ”till alla enhet och facilitet”. Efter en kortare introduktion (”du vet väl den där med säkerheten… , det är samma regler som överallt i världen…”) fick jag besöka avdelning där vårdas endast Maori befolkning.  Jaa, avslappnat folk.

Jaa, fick besöka är det endast ord kombination. I själva verket blev jag indansat och insjungen och dessutom fick följa deras hälsning procedur där man kramas, pussas och når varandra med näsa. Cultural advisor hälsade mig på maoriska och min handledare redovisade för varför kom jag hit. Synd, att jag inte fick filma. Sedan blev det mat och kaffe som en del i välkomsten och endast därefter kunde jag kliva på avdelningen. Imponerande och väldigt rart, måste jag säga.

Det skall noteras att sjukvården är mån att följa Maori sätt att leva. Exempelvis, varje samtal (framför allt läkarsamtal) börjar och slutar med bön på maoriska. Om inte patienten själv förmår följa dessa traditioner så cultural advisor tar på sig denna roll. Utifrån den medicinska aspekten är intressant att anmärka att man undviker att medicinera Maoris med Haloperidol pga att rent empirisk har man sett att vissa Maoriska familjer har ökad känslighet för hjärtpåverkan vid medicineringen med Haloperidol. För ca 10 år sedan har 3 dödsfall inträffat inom en och samma familj efter medicinering med Haldol. Rädslan har stora ögon och nya zeeländska kollegor verkar tro att Haloperidol är väl glömt och oanvändningsbar medicin nu förtiden.

 

ID-kort.jpg

Hamba Kahle, Totsiens, Goodbye! Ajöss och tack!

Sydafrika har ett av det största antal människor som lever med HIV i världen (12% av befolkningen). Man har identifierat HIV som den vanligaste etiologiska faktor (67%) hos patienter med underliggande medicinska tillstånd efter analys vid ett sjukhus i Johannesburg. Beroende som primärt problem eller komorbiditet, ffa metamfetamin och alkohol, finns hos en stor andel av patienterna. Många inom sjukvården oroar sig och vill sikta mer resurser mot ungdomarnas hälsa eftersom tidig graviditet, HIV, gäng och droger bidrar som stor belastning för psykisk och somatisk hälsa i befolkningen.

Sydafrikanska befolkningen av ca 55 miljoner människor, har totalt 65 762 läkare, med endast 841 psykiatriker enl läkarregister (dock läkare jag pratar med säger att den siffra är snarast runt 500 eftersom många registrerade är pensionerade eller arbetar utomlands). För att kompensera för brist av resurser har man rekryterat andra yrkeskategorier och delegerat uppgifter. T ex har man utbildat sjuksköterskor till specialister i psykiatri som arbetar på de olika hälsocentra i kommunen, ofta i en kåkstad. De kämpar med att inte ta över uppgifter som en allmänsjuksköterska kan ta, t ex ge injektioner av depo neuroleptika , för att deras tid ska sparas för specialist uppgifter. De träffar hela spektrum av åldrar och konsulterar, diagnostiserar, följer upp och behandlar patienter med mental hälsa problem. En eftermiddag i vecka de har handledning med en eller två specialister i psykiatri. Man har även resonerat låta psykologerna skriva recept på mediciner.

Här får spec mentalsjuksköterskor handledning en eftermiddag i vecka. Man kanske diskuterar mindre kliniska fall än svårigheter på jobbet, administration och stöd i teamet.

Här får spec mentalsjuksköterskor handledning en eftermiddag i vecka. Man kanske diskuterar mindre kliniska fall än svårigheter på jobbet, administration och stöd i teamet.

Patienterna kan drabbas av olika brister av systemet, t ex ibland kan det bli brist på Citalopram så psykiatriska sjuksköterskorna ska instruera alla patienterna som står på det att byta till Fluoxetine eller som en patient jag träffade berättar att en överbelastad hälsocentrum sa till denne som lider av kronisk schizofreni att komma var 4:e vecka i stället för varannan för att få sin injektion, utan att ändra dosen, informera läkare eller patienten. Man har rätt till 3 månaders inläggning för avgiftning av droger men det finns ingen uppföljning efter detta och man måste betala själv sin buprenorfin eller metadon. Kodein säljes receptfri i apoteket. Dagga (cannabis) är socialt accepterat bland många. Man kan få en ekonomisk bidrag om man är psykisk sjuk men man förlorar det om man visar dålig compliance eller tar droger. Det finns ett mindre antal psykiatriska vårdplatser, behandlingshem och sociala boende så det kan vara ganska svårt att bli inlagd.

Samtidigt människor och samhället anpassar sig och kompenserar. Man bor tillsammans med sin stora familj som hjälper ta hand om sig och man har en roll i den, man kanske kan hjälpa till i farbrors affär eller som en patient berättade vara den som springer upp i förrådet som ligger uppförsbacken för att hämta en öl varje gång man har kund. Arbetsförmedlingen behöver inte blandas in! Kyrkan kan erbjuda en rutin och social sammanhang. Man använder sin medicinman som stödsamtal, icke allvarliga hälsoproblem (och man får kanske även en stark placebo effekt av hans preparat/ charms - som i vanliga fall vi gör med våra läkemedel!) Staten och samhället är mindre organiserade och ger mindre stöd men det är enklare att göra med ffa om man är psykisk sjuk, man behöver inte ha välfungerande exekutiva funktioner för att navigera i systemet. 

Men med tiden har det börjat förbättras och splittringen mellan de svarta och vita har blivit allt bättre. Valkenberg mental sjukhus brukade ha två separata sjukhus, för svarta och vita. Men sedan 1994 har man enat dem. Vänster: akut avdelning. Höger: läkares kontor. 

Men med tiden har det börjat förbättras och splittringen mellan de svarta och vita har blivit allt bättre. Valkenberg mental sjukhus brukade ha två separata sjukhus, för svarta och vita. Men sedan 1994 har man enat dem.

Vänster: akut avdelning. Höger: läkares kontor. 

Det gamla campus för svarta patienter har omvandlats till en ekologisk by, med skogsdagis och ekologiskt odlande.

Det gamla campus för svarta patienter har omvandlats till en ekologisk by, med skogsdagis och ekologiskt odlande.

Det som är intressant är att trots torftiga resurser behåller man inom ‘’psykiatri och psykologisk medicin’’ en hög nivå. Alla psykologerna disputerar, ST-läkare går parallellt på master program, specialister måste fortsätta utbildas (‘’Every practitioner is required to accumulate 30 Continuing Education Units (CEUs) per twelve-month period and five of the units must be on ethics, human rights and medical law’’) och ambitioner för forskning är höga vilket leder till internationella samarbete, många publikationer och stora anslag för stora projekt. T ex jag besökte forskningsinstitut, som ligger på psykiatriska kliniken och fått vara med MR scanning av studiedeltagare av Drakenstein studien.

Drakenstein Child Health Study (DCH) är en kohortstudie följer 1000 mor-barnpar med mål att undersöka epidemiologi, etiologi och riskfaktorer för barn med nedre luftvägssjukdom och påverkan på barnens hälsa, inklusive utveckling av kronisk respiratorisk sjukdom. Studien syftar till att undersöka roll och samspel mellan potentiella riskfaktorer som täcker 7 områden (miljö, infektionssjukdomar, näringsmässiga, genetiska, psykosociala, moderns och immunologiska riskfaktorer) som kan påverka barns hälsa. Mödrarna rekryterades under graviditet, mellan 20-28 vecka och barn följde tills de når fem år gamla. Studien sker på tre platser i Drakenstein distrikt nära Cape Town, Sydafrika och de flesta i kohorten kommer från en låg och medel socioekonomisk bakrund och identifierar sig som "Coloured", or "Black African" och talar Afrikaans eller Xhosa som modersmål. Detta ger unika möjligheter att studera epidemiologiska data i en population som inte är primärt av europeisk eller amerikansk bakgrund och som har andra karakteristiska än populationerna som är mest studerade. Samtidigt kan detta ledda till stora praktiska svårigheter i genomförande av studien enl forskare. T ex ekonomiska och praktiska hinder att komma till undersökningarna eller svårigheter att följa instruktionerna i de olika uppgifter under funktionella hjärnavbildning. Studien är dock väldigt stor och producerar väldigt intressanta data i olika område. T ex Sheri Koopowitz som visade mig runt är doktorand som studerar association mellan psykisk sjukdom (PTSD, depression, ångest) och hjärnavbildning. Studien finansieras primärt via The Bill & Melinda Gates Foundation.

 

MR-undersökning av hjärnan vid 3 tesla

MR-undersökning av hjärnan vid 3 tesla

Sydafrika är en land med stora kontraster, multikulturelli flera århundraden. Väldigt vackert och varierande land med mörka sidor i sin historia som skuggar fortfarande moderna samhället som kämpar att hitta sin balans. Psykiatri och mental hälsa har en viktig men svår roll. Jag har fått sett och lära mig otroligt mycket i den resa och är tacksam för chansen och all hjälp inte minst av så många kollegor i Sydafrika som delade med sig hur det är att jobba där. Jag hoppas att jag får kommer tillbaka en dag i framtiden!

För avslutningen väljer jag en av Nelson Mandelas mest inspirerande citat…

Mvh

Myrto Sklivanioti

Konsultpsykiatri i sydafrika - People are people through other people/ Ubuntu

Studiebesök på Groote Schuur Hospital och konsultpsykiatri. Det tar några försök att uttala namnet på sjukhuset korrekt på afrikaans men jag lyckas och tar med dit i slutet!

Groote Schuur Hospital

Groote Schuur Hospital

Grundat 1938 är Groote Schuur Hospital (GSH) ett stort, statligt finansierat akademiskt sjukhus i Kapstaden som tillhandahåller sekundär och specialist vård för patienter i Western Cape och andra delar av landet. Det är känt för att vara den institutionen där den första människan hjärttransplantationen utfördes 1967. Den är ett undervisningssjukhus för University of Cape Town och har 970 vårdplatser för inneliggande patienter.

Psykiatri på Groote Schuur Hospital

Psykiatri på Groote Schuur Hospital

GSHs psykiatriska klinik har en aktiv Konsultpsykiatri (CL) enhet, som inleddes 2006. Teamet består av två konsult psykiatriker (specialister) och två roterande ST läkare som arbetar tillsammans med ett multidisciplinärt team (MDT) bestående av psykologer och kuratorer. En ST läkare allokeras till HIV positiva patienter (som en del av neuropsykiatriska teamet), medan den andra ST läkare träffar de HIV negativa patienterna. Teamet erbjuder dessutom en rad av öppenvårdsmottagningar , såsom HIV / neuropsykiatri, Maternal Mental hälsa, smärta, ätstörningar och ungdomsmottagning. CL teamet tar inte emot akuta remisser utan det finns ett annat team (sk "Emergency Psychiatry Unit”) ansvarigt för remisser från trauma och medicinska akutavdelningar.

Konsultpsykiatri (Consultation Liaison Psychiatry - CL) är subspecialitet som ansvarar för psykiatrisk bedömning och behandling av patienter på ett sjukhus. För att bli konsultpsykiatriker i SA måste man under eller efter sitt ST gå en masterkurs på Konsultpsykiatri (2år fulltid eller 3år halvtid). Konsultpsykiatri fungerar som gränsland mellan psykiatrin och andra medicinska discipliner och har även en pedagogisk roll för icke-psykiatriker. Forskning har visat en högre prevalens av psykisk ohälsa bland personer med fysiska hälsoproblem än i resten av befolkningen, specifikt förekommer psykiska störningar förekommer hos två tredjedelar av inneliggande patienter på somatiska vården. Psykiatriska problem förblir ofta odiagnostiserade och obehandlade vilket ökar sjuklighet och dödlighet och även ökar av kostnaderna för hälso- och sjukvården. Enl källor från 1 års uppföljning totalt remitterades 452 patienter till CL teametfrån augusti 2011 till september 2012, med ett genomsnitt på 1,1 remisser per dag. Den genomsnittliga tiden mellan remiss och bedömning är under 24 timmar (0,9 dagar). 

Psykiatriska öppenvårdsmottagningen på GSH, väntrum

Psykiatriska öppenvårdsmottagningen på GSH, väntrum

Historiskt betraktas övergången från asyl och institutioner till allmänna sjukhuset som en viktig faktor i utvecklingen av CL. Primära vårdteamet remitterar patienter till CL när det finns frågor om patientens psykiska hälsa och dess effekt på patientens behandling. Omfattningen av CL är bred, men typiska frågor är psykiska eller beteendeproblem hos patienter med medicinska tillstånd, hjälp med hanteringen av psykiskt sjuka patienter som är inlagda för medicinsk eller kirurgisk behandling, bedömning av kapacitet att samtycka till behandling, hjälp med ångest i samband med medicinska tillstånd hos patienter som inte har en psykisk störning, och bedömning och hantering efter ett självmordsförsök eller självskadebeteende.

CL remisser gäller ffa slutenvårdspatienter men öppenvårdspatienter med remiss från akuten och vårdcentral kan också bedömas. Intervention av CL ska anses kortsiktigt och ska inte störa den primära medicinsk eller kirurgisk behandling. En väsentlig del av CL innebär liaison/samverkan med många andra tjänster, inklusive medicinsk / kirurgiska team, andra vårdinsatser, social tjänsten och familjemedlemmar men även att underlätta goda relationer/ lösa konflikter mellan behandlingsgrupper och patienterna.

Sydafrikanska befolkningen avca 55 miljoner människor, har totalt 65 762 läkare, med endast 841 vara psykiatriker enl läkarregister (dock läkare jag pratar med säger att den siffra är snarast runt 500 eftersom många registrerade är pensionerade eller arbetar utomlands).

Somatisk vård på GSH

Somatisk vård på GSH

 

  • Stort tack till Dr John Ross Torline som vänligt tillät mig att använda data ifrån hans avhandling

District (mental) health - "the best way to find yourself is to lose yourself in the service of others" - Ghandi

Studiebesök på False Bay Hospital.

False Bay Hospital beskrivs som ‘’District/Provincially Aided Hospital’’. Det ligger ute i Cape Peninsula, 36km från Kapstaden. Det är en av de distriktssjukhus som är ‘’vänliga’’ mot psykiatri och vill gärna ha mental hälsa med. Tyvärr är det inte så i alla sjukhus berättar en kollega som jag skuggar idag. 

False Bay Hospital

False Bay Hospital

Det finns en mottagning för öppenvårdspatienter som hålls av en specialist i psykiatri varje onsdag och en ST läkare varje torsdag. Tidigare var det så att psykiatri hade sitt eget väntrum men nu för att minska stigma och bättre integrera vården har man flyttat även psykiatriska patienter till centrala väntrummet där samtliga patienter sitter och väntar på sin tur, för att först hämta sin pappersjournal från arkivet och sedan gå till sin läkare. Tyvärr trots att det tar bort stigma, ökar väntetiden för patienterna med några timmar. Patienterna får ett datum för när de ska komma till sjukhuset och träffa läkaren men ingen exakt tid. Man kommer när man kommer och det är först till kvarn som gäller. Några patienter kommer en gång i månad eller var tredje månad, stabila patienter kommer en gång var sjätte månad. Vi träffar stabila patienter med schizofreni och bipolär sjukdom, patienter med oklar diagnos och sociala problem, patienter med borderline diagnos, även en patient 11år gammal med många svårigheter - psykiatrikerns rollen är att stödja mamma som inte orkar längre eftersom det inte finns mycket mer man kan erbjuda. Tanken är att både mamma och barnet har blivit övergivna flera gånger i sitt liv, det är troligen mer värdefullt att ha regelbunden stödjande kontakt av samma psykiatriker var 1-3 månader än att lägga in barnet i en intensiv vårdavdelning en kortare period. Anteckningar skrivs under samtalet och läses högt till patienten för att bekräfta att man är överens. Även anhöriga som är med får höra och bekräfta. Närstående ger och får information. Ibland även andra patienter får ge information, t ex om en annan patient de bor i samma stödboende med eller väntat i väntrummet med. Sekretess respekteras men man är ganska pragmatisk och realistisk. Känsla av samhörighet och gemenskap är något som övervägas förutom individens integritet,  patientens problem är inte bara patientens utan hela nätverkets. Patienterna och närstående känner läkaren och litar på honom. 

Man gör sitt bästa med sina resurser. Risk för metabolt syndrom diskuteras med patienter som står på antipsykotiska. De flesta patienter som står i väntrummet får mätning av vitala parametrar men inte psykiatriska patienter. Man måste som psykiatriker utbilda personal. Alla patienter går med en lapp och ordination att blodtryck, puls, vikt och b-glukos mäts inför nästa läkarbesök. Man har inte råd med litiumprov kontinuerligt, man istället etablerar en initial bra dos och sedan går efter symptomatologi, såsom tremor eller njurfunktion.

Korridor i sjuhuset. I rummen ligger både patienter med medicinska och psykiatriska problem.

Korridor i sjuhuset. I rummen ligger både patienter med medicinska och psykiatriska problem.

Det finns dessutom 6 psykiatriska vårdplatser i låsta rum och det kan finnas även ‘’psykiatriska patienter’’ i medicinska avdelningar. Alla inneliggande patienter behandlas av ‘’general doctors’’, alltså AT-läkare eller vikarierande underläkare innan eller efter legitimation som måste jobba för statliga sjukhus i 2 år innan det kan börja ST. De kan dock alltid kontakta psykiatriker via telefon och konsultera.

På väg till jobbet...Where Two Oceans Meet!

På väg till jobbet...Where Two Oceans Meet!

Introduktion till sydafrikansk psykiatri: “May your choices reflect your hopes, not your fears.” ― Nelson Mandela

Studiebesök på Viktoria Hospital.

Victoria Hospital är en sekundär sjukhus och ligger vid Wynberg, Western Cape.
Idag skuggar jag psykiatriska teamet som består av 4 doktorer inkl en district psychiatrist och en sjuksköterska.

Vi går in via akuten. Patienterna oavsett orsak söker till sjukhusets akutmottagningen och ses av medicinsk personal och de bedöms av ''general doctors''. Om det bedöms att behov föreligger  läggs de in på en intagningsavdelning som också är gemensam för alla patienter, oberoende problematik (medicinsk, kirurgisk, psykiatrisk mm).

Psykiatriska teamet av sjukhuset går rond på morgonen - ca hälften av patienterna på  intagningsavdelning är inlagda pga psykiatrisk problematik. Vi träffar patienter bl a med delirium tremens, dekompenserad schizofreni, sociala problem, konversion, mani, akut icke organisk psykos, suicidförsök.

På intagningsavdelningen finns det 12 sängar och 6 fåtöljer, där patienterna kan få plats om det inte finns lediga sängar. Det kan hända ibland att en psykiatrisk patient kan ''vara inlagd'' på en fåtöljplats upp till två veckor i väntan på en psykiatrisk vårdplats på avdelning.

Intagningsavdelning

Intagningsavdelning

Efter morgonrond träffar psykiatriska teamet två bokade öppenvårdspatienter.
Sedan är det dags för rond i de tre slutenvårdsavdelningarna: två manliga (6 patienter i varje) och en kvinnlig (3patienter). Alla patienterna vårdas enl LPT och alla rum är låsta. Om man är inlagd frivilligt måste man betala för sin vårdtid och dessutom finns inga olåsta avdelningar där man kan gå in och ut fritt, därför är det så oftast att inläggningar sker under LPT. I rummen finns inget annat än sängar, byggda fast så att det inte går att röra. De tre rummen hör till samma korridor som de medicinska rummen (motsv MAVA). De flesta inlagda patienterna hade diagnos schizofreni, schizoaffektiv syndrom och många hade missbruksproblematik. Läkare säger att man måste använda stående höga doser bensodiazepiner för att undvika hot och våld på avdelningarna.

När ronden är klar görs en sista stopp på medicinska avdelningen där läkare har bett om en psykiatrisk bedömning av en patient med misstänkt depression.

De flesta patienterna som har kommit till sjukhuset blev körda hit av oroliga anhöriga. Det verkar dock vara en självklarhet för alla att man är där av någon anledning även om man inte vet eller förstår varför och att man måste höra på och respektera läkarensbedömning ang fortsättning. Intervjun med patienterna sker på ett ganska oformellt sätt. Hela teamet och ofta en eller flera medpatienter står runt patienten som intervjuas. En läkare presenterar fallet och sedan diskuterar man med alla närvarande, inklusive patienten förstås. Samtalet ofta börjar diskussion kring pats intresse eller andra neutrala ämne för att skapa allians. En känsla av normalisering och öppenhet finns även för de patienterna som är mest paranoida eller maniska. Alla är väldigt vänliga och ingen av dem reagerar negativt på något sätt. Bedömning, diagnos, planeringen samt anteckningarna i pappersjournalen görs öppet med patienten närvarande. Man är ganska rak och öppen med vad som går att hjälpa med och vad som inte kan lösas på sjukhus eller via psykiatri. Det känns säkert att en kollaborativt och enkelt approach lönar sig i kontakt med patienterna. I en värld med begränsade resurser ibland måste man fokusera på det positiva och försöka upptäcka, kartlägga och använda patientens egna resurser... och hoppas att det kommer att fungera istället för att frukta att det inte kommer att göra det...

Kapstaden 101: ''Education is the most powerful weapon which you can use to change the world '' - Nelson Mandela

Nu har jag lämnat snökaos och pendeltågets signalfel och har varit i Kapstaden sedan några dagar tillbaka. Mitt första mål är att ‘’lära känna staden’’, sätta mig in i den sydafrikanska mentaliteten för att kunna se landet från en annan synvinkel. 


Lite om Sydafrika:

Sydafrikas invånarantal är lite mer än 48 miljoner, Sydafrikas befolkning är etniskt mycket komplex inkluderande Zulu, Xhosa, Basotho (South Sotho), Bapedi(North Sotho), Venda, Tswana, Tsonga, Swazi, Ndebele men även européer och asiater och det talas 11 språk: afrikaans, engelska och nio bantuspråk (ndebele, pedi, sotho, swazi, tsonga, tswana, venda, xhosa, zulu).
Sydafrika är ett av Afrikas rikaste länder mätt i BNP per person, men till följd av det tidigare apartheidsystemet är klyftorna i samhället ännu stora. Större delen av den vita befolkningen har en levnadsstandard som tillhör de högsta i världen, medan en betydande andel svarta lever på tredje världens nivå i förslummade kåkstäder eller på fattig landsbygd. 


Kapstaden: 

Kapstaden är Sydafrikas näst största storstadsområde med 3,7 miljoner invånare varav cirka en halv miljon bor i centralorten men idag bor fortfarande många av den svarta ursprungsbefolkningen i kåkstäderna i Sydafrika.  De tidigaste kända fynd av människor i regionen dateras mellan 15.000 och 12.000 år sedan men staden etablerades 1652. Staden är belägen på Atlantkusten i den sydvästra delen av landet. Table mountain är synlig från överallt i staden en fantastisk bakgrund ffa när det täcks av den ''tablecloth'', alltså moln och utgör är den bakre änden av City Bowl som centrum är kallad. I centrum finns fina gallerier, restauranger och CBD (Central business district) där det flesta jobbar. Om man inte bor i centrum kan det ta över 2 timmar att resa hit på morgonen (men annars 10-15min).
 

Kapstaden, Table mountain med Devil's Peak och Lion's Head

Kapstaden, Table mountain med Devil's Peak och Lion's Head

Centrala Kapstaden och vissa förorter påminner en västerländsk storstad, den liknar San Francisco, USA eller Brisbane, Australien men den skiljer sig mycket från från vissa andra områden,  kåkstäderna. Under apartheidtiden, tvingades svarta människor tvungna att lämna deras hus och fastigheter som fanns i områden som betecknades som “White Only“ och flytta in segregerade kåkstäderna (townships). Separata kåkstäderna fastställdes för var och en av de tre utsedda icke-vita rasen grupper -  ‘’native(svarta) people, Coloured (mixed race) och Indians/ asians’’ - som per folkbokföringslagen, 1950.  De flesta sydafrikanska städer har åtminstone ett township. Några gamla kåkstäderna har sett en snabb utveckling sedan 1994 (Apartheid försvann från politiken 1994 då svarta för första gången tilläts rösta, vilket ledde till en seger för partiet ANC och dess ledare Nelson Mandela - Sydafrikas första svarta president). Staten bygger nya hus och infrastruktur men det är en stor bit kvar tills alla bor under mer mänskliga förhållande med avlopp, vatten och el. 
 

Langa (Oldest Formal Township)

Langa (Oldest Formal Township)

En businessmans hem, han säljer konst till turister. Fyra personer bor här men i ett vanligt ''hostel''  i kåkstaden (statliga hus till arbetare och dess familj) med tre rum bor oftast 9 familjer (5-8 medlemmar per familj).

En businessmans hem, han säljer konst till turister. Fyra personer bor här men i ett vanligt ''hostel''  i kåkstaden (statliga hus till arbetare och dess familj) med tre rum bor oftast 9 familjer (5-8 medlemmar per familj).

Staten bygger nya hus som ska ersätta de gamla. De flesta hus, nya och gamla har parabolantenn och har TV. Om man får ett sådant nytt hus och har råd kan man utveckla det till ett B&B och tjäna mer pengar. De säger att trots det börjar bli stor skillnader mellan olika kåkstadborna har de väldigt fina relationer med varandra och saknar avundsjuka. De vill dessutom att världen ska se kåkstäderna och inte bara rika vita Sydafrika. De ber oss berätta.

Staten bygger nya hus som ska ersätta de gamla. De flesta hus, nya och gamla har parabolantenn och har TV. Om man får ett sådant nytt hus och har råd kan man utveckla det till ett B&B och tjäna mer pengar. De säger att trots det börjar bli stor skillnader mellan olika kåkstadborna har de väldigt fina relationer med varandra och saknar avundsjuka. De vill dessutom att världen ska se kåkstäderna och inte bara rika vita Sydafrika. De ber oss berätta.

Olika budskap skrivs på väggarna för att informera folk i kåkstaden. Vänster: man kan faktiskt söka kompensation för arbetsskada. Höger: Tel nummer till trygg och billig abort finns skrivet överallt. Bredvid reklam för en college, om man nu har råd till det.

Olika budskap skrivs på väggarna för att informera folk i kåkstaden. Vänster: man kan faktiskt söka kompensation för arbetsskada. Höger: Tel nummer till trygg och billig abort finns skrivet överallt. Bredvid reklam för en college, om man nu har råd till det.

På landet finns väldigt få skolor vilket leder till att folk migrerar till storstäderna, oftast till kåkstäderna. Statliga skolorna i Sydafrika är gratis och man får frukost och lunch gratis men många barn går inte till skolan ändå. Ofta beror detta på att kriminella gäng, tidig graviditet, HIV, droger och misshandel hemma uppstår tidigt i livet för många. Förskolan i vänster drivs av initiativ av deras lärare som påstår att man inte fårhjälp från staden. Barnen sjunger: ‘’This is my body from head to toe - I have the right to say no! Don’t touch me!’’, ‘’Remember no education, no future, no jobs, no money, let’s go to school and learn-learn-learn’’,  ‘’I am special, special me, very very special, special me’’.

På landet finns väldigt få skolor vilket leder till att folk migrerar till storstäderna, oftast till kåkstäderna. Statliga skolorna i Sydafrika är gratis och man får frukost och lunch gratis men många barn går inte till skolan ändå. Ofta beror detta på att kriminella gäng, tidig graviditet, HIV, droger och misshandel hemma uppstår tidigt i livet för många. Förskolan i vänster drivs av initiativ av deras lärare som påstår att man inte fårhjälp från staden. Barnen sjunger:

‘’This is my body from head to toe - I have the right to say no! Don’t touch me!’’, ‘’Remember no education, no future, no jobs, no money, let’s go to school and learn-learn-learn’’,  ‘’I am special, special me, very very special, special me’’.

Medicimannen och hans sköldpadda. Man behöver inte studera för att bli medicinman eller healer utan man känner att man har fått bud för farföräldrarna att bli en. Man kan vara kristen eller av vilken religion som helst. Man konsulterar gratis men får betalt för örter man ger. Man kan behandla ett eksem och man kan ta bort onda andar om man t ex inte kan få jobb trots sina kvalifikationer.  Alla pojkar som blir 18 år måste resa till landet där ens familj kommer ifrån. Där har man en ceremoni, man får omskärelse och man kommer tillbaka till stan som en vuxen man. Flickor/ kvinnor behöver inte göra resan med undantag om de är tvillingar till en pojke. En viktig uppgift av medicinmannen är att förbereda pojken för resan. Det är viktigt att man tror på medicinmannen och örterna annars fungerar inte det, betonar man.

Medicimannen och hans sköldpadda. Man behöver inte studera för att bli medicinman eller healer utan man känner att man har fått bud för farföräldrarna att bli en. Man kan vara kristen eller av vilken religion som helst. Man konsulterar gratis men får betalt för örter man ger. Man kan behandla ett eksem och man kan ta bort onda andar om man t ex inte kan få jobb trots sina kvalifikationer. 

Alla pojkar som blir 18 år måste resa till landet där ens familj kommer ifrån. Där har man en ceremoni, man får omskärelse och man kommer tillbaka till stan som en vuxen man. Flickor/ kvinnor behöver inte göra resan med undantag om de är tvillingar till en pojke. En viktig uppgift av medicinmannen är att förbereda pojken för resan.

Det är viktigt att man tror på medicinmannen och örterna annars fungerar inte det, betonar man.

Resan fortsätter med sydafrikansk hälsovård och forskning!

/Myrto

På väg mot "the cradle of humankind"!

Sydafrika! Flera miljoner år gammal historia, från de fossiler som tycks bekräfta Darwins påstående att Afrika (och södra Afrika) är mänsklighetens vagga och de grottorna som har försett oss med vetenskapliga data om utvecklingen av den moderna människan under de senaste 3,5 miljoner år...till den moderna historia genom apartheidtiden och till demokrati.

Om några dagar reser jag till Kapstaden och till ‘’Brain & Behaviour Initiative (BBI)’’, en institution som siktar på att bättre integrera forskningen och kliniken. Jag planerar att träffa hjärnavbildningsforskare och kliniska psykiatriker, följa deras arbetsdag och få veta hur de jobbar.

Men förutom integrationen mellan de två fälten är hjärnfoskning och neurovetenskap i Sydafrika speciellt intressant.
Sydafrika kallas för "rainbow nation", multikulturell och multietnisk ger unika möjligheter att undersöka kulturella aspekter av psykiatrin. Å andra sidan med de betydande framsteg inom genetik (inte minst inom psykiatrisk genetik)  har det funnits ett växande intresse för homogena populationer med nya genpooler - och Sydafrika är en rik källa av flera homogena populationer med till synes gemensam härkomst.
Man har dessutom fokuserat på att granska och utvidga västerländsk forskning, vilken huvudsakligen görs på '' WEIRD populationer: alltså ffa individer och områden som är Westernised, Educated, Industrialised, Rich and Democratic'' till hela spektret av samhället.

Sist men inte minst, som avslutning ska jag delta WPA - World Psychiatric Association kongress i Kapstaden.

Välkomna att följa resan!
Hälsningar!

Myrto Sklivanioti
ST-läkare
Psykiatri Sydväst, Stockholm

Kapstaden, Sydafrika

Kapstaden, Sydafrika

Tack för denna gången.

Intervjuer slutförda, nya vänskaper etablerade, goda mat har jag ätit och goda tider flyger förbi. Idag är den sista dagen jag är i Hong Kong. Dags att packa!

Läkarutbildning i Hong Kong inkluderar nu 1-2 kurser om traditionell kinesisk medicin, och kinesisk medicin utbildning här samt i Kina har alltid inkluderat 30-40% västerländsk medicin. Kinesisk medicin handlar inte bara om sjukdomar och behandling, utan är en livsfilosofi. Det handlar mycket om hur man kan leva ett balanserat och hälsofrämjande liv. 

Reklamaffisch vid flygplatsen. "Ät bra mat -- Balanced Life"

Reklamaffisch vid flygplatsen. "Ät bra mat -- Balanced Life"

Graffiti i stan: "Goods of Desire - Bo Bättre".

Graffiti i stan: "Goods of Desire - Bo Bättre".

Sista arbetsdagen var jag på Hong Kong Buddhist Hospital att intervjua kinesisk medicinsk läkare. Lion Rock, en symbol för Hong Kong, står som vakt brevid. 

Tack, och Hejdå.

Örter och Nålar

Tillbaka till kliniska centrar tillhörande School of Chinese Medicine, University of Hong Kong. För kineser, kinesiskmedicinska kliniker är alltid förknippade med en speciell doft av örtmedicin. Doften är stark, lätt bitter men också avslappnande. Hur kan mediciner dofta så gott men smakar så illa? Egentligen innehåller en typisk kinesiskmedicin formulär inte enbart örter, utan också delar av träväxt, mineral, djurdelar, tom insekter. Varje ingrediens vägs försiktigt ut manuellt. Apotekare måste ha omfattande kunskap om alla ingredienser då två nästan identiska saker kan vara skillnaden mellan bot och dödlig gift. 

I behandlingsrummen ligger patienter på magen eller rygg, och ofta somnar med nålar på huvudet, magen, armar etc. Alla sängar har en larmklocka som patienter kan trycka på att tillropa läkare om nålarna gör för ont. Skulle vara så skönt om vi hade denna behandling tillgänglig då spänningshuvudvärk besöker oss under jourpass. Akupunktur ger också bra effekt mot sömnstörning. 

Olika läkare har oftast sina egna preferenser för vilka nålar de använder. 

Olika läkare har oftast sina egna preferenser för vilka nålar de använder. 

Until next time...

Castle Peak hospital har fantastiska resurser. Visst, relativt till dess upptagningsområde har sjukhuset inte så jätte många läkare (färre än 80 läkare per 1 miljon invånare i upptagningsområdet). Men det finns en välorganiserad enhet för arbetsterapi med fokus på rehab mot arbetsmöjligheter. Det har också ett fint bibliotek.

Alla möjliga böcker och tidningar inom ämnet.

Alla möjliga böcker och tidningar inom ämnet.

Besökare och patienter kan promenera i sjukhusområdet där det finns olika träd och växter. Det finns café och området känns som en park. Har man ornitologisk intresse kan man också försöka identifiera olika små besökare. Det finns rehabiliterade patienter, anställda av NGO, som jobbar under dagen med att tvätta bort all fågelbajs på parkerade bilar (som ffa tillhör anställda hahaha...). 

  Två veckor bara flög förbi. Jag lärde mig massor, och njöt av varenda minut. Take-home message enlig chefen: 1) att särskilja mellan de nödvändiga och de tillräckliga; 2) att särskilja mellan fakta och åsikter. 

Ja, jag lider fortfarande av separationsångest och -sorg.

Väntehallen för alla öppenvårdspatienter. Man kommer hit och registrerar sig vid receptionen, sedan går man till olika mottagningar i byggnaden, sitter i ett mindre väntrum och väntar på sin läkare. There is a catch though, det är minst 5 patienter bokade per tid, eg kl 09, kl 09:30 etc. Patienterna är vana vid att vänta i 30-60min och sedan träffar sin läkare i 2-5min. 

Väntehallen för alla öppenvårdspatienter. Man kommer hit och registrerar sig vid receptionen, sedan går man till olika mottagningar i byggnaden, sitter i ett mindre väntrum och väntar på sin läkare. There is a catch though, det är minst 5 patienter bokade per tid, eg kl 09, kl 09:30 etc. Patienterna är vana vid att vänta i 30-60min och sedan träffar sin läkare i 2-5min. 

Back to basics.

Ja, denna vecka har jag varit på en "vanlig" psykiatrisk klinik, dvs västerländsk medicinsk klinik. I Hong Kong finns 6 psykiatriska sjukhus. Castle Peak Hospital är det äldsta och har bra resurser. Sjukhuset innefattar flera olika byggnader: en för öppenvård, en för slutenvård, en för kroniska patienter som inte kan skrivas ut, en för rehabilitering, etc etc. Stängsel finns runt hela komplexet och spec papperskort måste utfärdas av läkare till patienten om patienten vill få utgång från avdelningen (oavsett om patienten vårdas enlig HSL eller LPT).

Huvudentrén

Huvudentrén

I två veckors tid är jag placerad hos enheten E.A.S.Y. (Early Assessment Service for Young People with Early Psychosis). Projektet var startat av Hospital Authority i Hong Kong och finns på alla psykiatriska kliniker i Hong Kong. Castle Peak har dock en av de bästfungerande EASY enheter i staden. Tanken var att kunna snabbt fånga upp nyinsjukande i psykos och erbjuda dem intensiv behandling och uppföljning. I början accepterade projektet enbart patienter från 15 till 26 åå men nu accepterar de patienter upp till 65åå. Uppföljning i början kan vara så tätt som läkarbesök varje vecka, plus kontakt med kontaktsjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut samt social workers. EASY tar hand om första tre åren av en nyinsjuknadpatients vårdkontakt. Därefter slussas patienterna till GAP (General Adult Psychiatry).

Day Hospital (motsvarande mellanvård?) samt kontorslokal för Community Psychiatry (specialiserade sjuksköterskor som gör hembesök samt håller kontakt med olika aktivitetscentrer och NGO att hjälpa öppenvårds patienter).

Day Hospital (motsvarande mellanvård?) samt kontorslokal för Community Psychiatry (specialiserade sjuksköterskor som gör hembesök samt håller kontakt med olika aktivitetscentrer och NGO att hjälpa öppenvårds patienter).

I Hong Kong jobbar läkare både inom öppenvård och slutenvård. Arbetsveckan är uppdelad med några halvdagar inom öppenvården och några inom slutenvården. Detta innebär också PAL är detsamma oavsett om patienten är inlagd eller inte. Samma läkare tar hela ansvar för en patient. EASY är en subspecialiserad enhet varför läkare här har relativ gott om tid för sina patienter. I Hong Kong innebär detta 15-20 patienter per läkare under en mottagningshalvdag. På vissa andra psykiatriska kliniker i Hong Kong kan en läkare behöva träffa 50 patienter på en halvdag!

I fredags satt assoc consultant på EASY mig på prov: "vilka är de fem orsaker till en HIV patient kan få psykos? Kom igen, detta är lätt. So basic, it should be like bread and butter!" Well, really...? Apropå skam och skuld som nyckelaffekt. 

Snart är vi på väg...

Efter en del om, men och varför har jag nu fått etiskt tillstånd, godkännande från University of Hong Kong samt Castle Peak Hospital för min planerad resa till Hong Kong (HK) nu under hösten. Avresa blir den 27:e augusti och sista dagen där blir den 17:e oktober. 

I HK kommer jag att auskultera 3 veckor på Clinical Centre for Teaching and Research, School of Chinese Medicine (University of Hong Kong), 2 veckor på västerländsk psykiatrisk klinik på Castle Peak Hospital (äldsta mentalsjukhus i Hong Kong). Under perioden kommer jag även att intervjua läkare och personer som söker vård på School of Chinese Medicine. Det kommer att finnas mycket nytt och roligt. Resan börjar snart...

Wan Kam

ST-läkare

Psykiatri Nordväst. Stockholm

Resan avslutas

Nu har jag börjat analysera mina intervjuer med patienter och sjukvårdspersonal. En vanlig uppfattning är att det är en ande som är i personen och tvingar denne att dricka alkohol. De allra flesta tror också att människor kan få hjälp med sitt alkoholmissbruk via religiösa källor. Mina tillstånd har beviljats och jag har fått ut dem i pappersform. 

Jag har även besökt ett annat sjukhus i Kampala som har lite psykiatri också. Dock endast öppenvård. Jag fick ett bra samtal med läkaren som var ansvarig för psykiatrin. Tyvärr hade de inga patienter denna dag. De är inte helt gratis och har därför svårt att konkurrera med Butabika hospital som är helt kostnadsfritt. ST i psykiatri är för övrigt endast tre år här. Man läser läkarprogrammet 6 år och då kan man säga att AT är inkluderad. 

Psykiatern berättade att han är med i en kyrka där en av pastorerna är inriktad på vad som beskrivs som befrielse från onda andar. Jag fick möjlighet att följa med på en så kallad "Deliverance service" innan jag åkte hem. Befrielsebönen som innebar att en person blev bedd för såg plågsamt ut, men var inte det enligt den kvinna som berättade att hon blev befriad. Pastorn berättade att en släkting hade förhäxat henne så att hon bland annat inte kunde bli gift. Kvinnan fick nu ett profetiskt tilltal om att hon skulle bli gift, studera och klara studierna bra. Det verkar vara en ganska vanlig uppfattning här att människor det går bra för blir förhäxade av sina släktingar pga avundsjuka.

Jag har även fått vara med på en julfest för barn med föräldrar i fängelse. (Se bilder). En svensk NGO här hjälper till att driva en skola för dem och även andra barn gick i denna skola. Julfesten var gratis att komma in på och de flesta barnen i byn verkade vara där, närmare 300 personer där säkert. De hade en stor uppblåsbar rutchkana nästan som en hoppborg och hade även satt upp en swimmingpool. Förmodligen första gången dessa barn sett något liknande. Ansiktsmålning och program med danstävling och julklappsutdelning från självaste jultomten.

Jag fick där träffa en man som var tidigare dödsdömd pga mord på sin granne som dock fortfarande var vid liv när mannen dömdes till fängelse. Jag förstod inte riktigt hur detta har kunnat hända.Mannen satt fängslad år 1980 till 2000 och har sedan dess arbetat för att dödsstraff ska avskaffas. Han berättade att om man överlever de första tre åren i fängelset omvandlas straffet till 20 års fängelse i stället för dödsstraff. Man får dock avtjäna straffet under mycket tuffa förhållanden. Mannen har sedan han släpptes bl a talat inför FN i New York för att avskaffa dödsstraff och talar varje söndag en timme i ugandisk radio. Han har mycket kontakt med de som sitter i Ugandas fängelser och försöker stötta dem. 

Alla svenskar som var registrerade på Svenska ambassaden i Uganda blev inbjudna att fira Lucia på ambassadörens residens. Det var intressant och bidrog till julstämningen som annars är svår att uppnå i detta varma klimat. Luciatåg, glögg, lussekatter och ett litet julbord var mycket välkommet.

 

 

 

Det finns vackra vattenfall i östra Uganda, Sipi falls. Jag fick möjlighet att åka dit. Jag sa till guiden att jag gärna ville se när människor dricker alkohol med sugrör ur ett gemensamt lerkärl, som de ofta gör ute i byarna, enligt de människor jag intervjuat. Det är alkohol gjort på hirs. Man dricker ur långa sugrör och skickar sugrören runt i ringen av människor. Vissa äter inte mycket annat än att de dricker detta. De vi träffade som satt och drack uppskattade att drycken innehöll cirka 3% alkohol och varje person som brukar dricka detta dricker vanligen 4-5 lerkärl per dag. Min uppskattning är att ett lerkärl rymmer cirka en liter.

Hirs

Hirs

 

Min resa avslutas nu och jag får passa på att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Om ni kommer på ST-kongressen i Stenungsund januari är ni välkomna att höra mer om resan då jag ska hålla en presentation där.

Tack för att ni följt med här :)

Mvh

Hanna Sjöstrand

Klar med intervjuerna och renskrivningen

Nu har jag bland annat intervjuat en katolsk präst vid hans frukostbord och hälsat på Ugandas ortodoxa biskop. Jag har fått se den blå stenen som det sägs att de traditionella medicinmännen använder för att blanda med alkohol så att personen sen håller sig borta från alkohol. Den finns visst även i vätskeform och namnet är då "Bye bye alcohol/cigarettes".

På marken här ser man ofta tomma plastförpackningar som innehållit 100ml 40% alkohol. Sedan tre år tillbaka har man kunnat köpa plastförpackningarna nästan överallt för 500 ugandiska shillings dvs 1,15 kronor och tyvärr har väldigt många oberoende ekonomi börjat dricka allt mer. I Kenya har de förbjudit denna billiga och starka alkohol i plastförpackning enligt en kenyansk tjej jag träffade här.

Nu ska jag analysera vidare mina intervjuer. .

Traditionella medicinmän

Nu har jag besökt en skola för traditionella medicinmän. Skolan låg några mil utanför Kampala och undervisningen är en dag per vecka. Man var i en byggnad man kallade fabriken, då man i framtiden planerar att börja producera egen traditionell medicin här. De flesta som går i skolan arbetar redan som traditionella medicinmän. Man kallade sig herbalist, spiritualist, barnmorska och det fanns även bendoktorer som ska motsvara ortopeder. Jag träffade några som var specialiserade på malaria, HIV/AIDS, tyfoid resp sår (gastrointestinala).

En man som jag intervjuade var specialiserad på HIV/AIDS och påstod sig ha en alternativ behandling till västvärldens (eller så kallad "white man's medicine") antiretrovirala medicin. Han ville dock ej avslöja vad hans medicin innehöll. Enligt honom innehåller de olika medicinmännens blandningar mot HIV samma ingredienser, men dosering och tillagning kan skilja sig åt. Ingredienserna ska även i stor omfattning vara desamma som i ARVs enligt honom.

Första året läser man om örter och ska lära sig 320st med tillhörande gräs. Klarar man inte detta testet får man gå om första året tills man klarar det. I år 2 läser man anatomi och fysiologi bland annat. Sen kan man gå vidare och bli deras motsvarighet till barnmorska alternativt kan man gå den spirituella kursen. 

Jag fick besöka en spirituell lektion. Man var först tvungen att ta av sig skorna pga att det rummet var heligt. De började med att förklara sina redskap bestående av spjut. Varje spjut hade koppling till några andar till människor som dött. Enligt dem var namnen desamma i hela Uganda samt i flera länder utanför. Ett av spjuten hade koppling till andar som gav upphov till alkoholberoende. Jag ställde en del frågor och sen kom vi till en fråga han sa att han var tvungen att fråga andarna och undrade om det var ok att tillkalla dem. Jag sade att ni gör det ni behöver för att svara på mina frågor. De kallade då på andarna. En aning läskigt att vara där. Tjugotalet människor som hela tiden varit i rummet ställde sig upp och började trumma, sjunga och spela marakas. Några började rytmiskt och lite tvångsmässigt hoppa runt i del lilla rummet på knä. 

Efter en stund gick en av ledarna där in i en slags trans-liknande tillstånd. Efter några minuter fick han sätta sig i mitten. Sen sa de till mig att jag kunde ställa min fråga till honom nu. Jag tackade nej då jag ej vill ha kontakt med deras andar och helt ville observera allt som hände. En ugandisk psykolog som var ny i miljön och som rest dit med mig ställde en fråga om hur man botar alkoholberoende. Jag filmade det mesta, så ska hitta någon som kan översätta åt mig då hela seansen var på Luganda. 

Mannen i trans pratade i några minuter som svar på frågorna och sen spottade han eller nästan kräktes ut anden som jag tolkar det och blev sen liggande på golvet någon minut och såg då rätt trött ut. Sen återhämtade han sig rätt snabbt och blev åter sig själv. Jag fick en kort översättning att man blir alkoholberoende pga att andarna inte tycker om det man gjort och gör. 

För många i vår kultur kanske detta känns ovant, men det utgör en viktig del av många människors liv här. Man bör nog ha läst in en hel del relevant litteratur innan om folktron och olika människors övertygelser, vilket jag gjort. 

Jag ska nu söka ett till tillstånd här för studien på nationell nivå. Det är ett krav för att få använda materialet jag samlat in. Jag måste personligen åka till ett kontor någon mil bort och överlämna ansökan som innehåller mycket personlig information och många kopior av olika blanketter samt foton på mig. Man lär sig mycket av detta. :)