Until next time...

Castle Peak hospital har fantastiska resurser. Visst, relativt till dess upptagningsområde har sjukhuset inte så jätte många läkare (färre än 80 läkare per 1 miljon invånare i upptagningsområdet). Men det finns en välorganiserad enhet för arbetsterapi med fokus på rehab mot arbetsmöjligheter. Det har också ett fint bibliotek.

Alla möjliga böcker och tidningar inom ämnet.

Alla möjliga böcker och tidningar inom ämnet.

Besökare och patienter kan promenera i sjukhusområdet där det finns olika träd och växter. Det finns café och området känns som en park. Har man ornitologisk intresse kan man också försöka identifiera olika små besökare. Det finns rehabiliterade patienter, anställda av NGO, som jobbar under dagen med att tvätta bort all fågelbajs på parkerade bilar (som ffa tillhör anställda hahaha...). 

  Två veckor bara flög förbi. Jag lärde mig massor, och njöt av varenda minut. Take-home message enlig chefen: 1) att särskilja mellan de nödvändiga och de tillräckliga; 2) att särskilja mellan fakta och åsikter. 

Ja, jag lider fortfarande av separationsångest och -sorg.

Väntehallen för alla öppenvårdspatienter. Man kommer hit och registrerar sig vid receptionen, sedan går man till olika mottagningar i byggnaden, sitter i ett mindre väntrum och väntar på sin läkare. There is a catch though, det är minst 5 patienter bokade per tid, eg kl 09, kl 09:30 etc. Patienterna är vana vid att vänta i 30-60min och sedan träffar sin läkare i 2-5min. 

Väntehallen för alla öppenvårdspatienter. Man kommer hit och registrerar sig vid receptionen, sedan går man till olika mottagningar i byggnaden, sitter i ett mindre väntrum och väntar på sin läkare. There is a catch though, det är minst 5 patienter bokade per tid, eg kl 09, kl 09:30 etc. Patienterna är vana vid att vänta i 30-60min och sedan träffar sin läkare i 2-5min.