Etiskt tillstånd och ugandisk epidemiologi

Hej,

Nu har jag varit här i Kampala i 1,5 vecka. Mycket har redan hänt och många nya intryck. Människorna är väldigt välkomnande och jag känner mig redan ganska hemma. Jag ska auskultera på Mulago hospitals psykiatriska del samt på Butabika hospital som är landets mentalsjukhus. På Butabika (som ligger två mil bort) har de även en avdelning för beroendepatienter och där ska jag vara mesta delen av tiden. Jag ska göra mitt vetenskapliga ST-arbete här nere och kommer att stanna tio veckor för detta. 

 

Mitt vetenskapliga arbete kommer att bli en kvalitativ studie där jag ska intervjua beroendepatienter, anhöriga samt vårdpersonal på Butabika hospital. Jag ska även intervjua traditionella medicinmän samt präster. Intervjuerna kommer att utföras enligt ett kulturanpassat formulär och det kommer att vara fokus på förklaringsmodeller för beroende samt frågor om stigmatisering, hur man söker hjälp, hur man botar eller lindrar beroende osv. Jag har skrivit på min ansökan om etiskt tillstånd sedan en längre tid innan jag kom hit. Det har varit lite strejk och så här under sommaren, men tillståndet kan bli klart denna vecka om de ej har fler frågor eller synpunkter på min studie. 

När jag kom ner hit mailade min lokala handledare om att jag borde åka på en kongress onsdag till fredag veckan som gick om ugandisk epidemiologi. Jag fick reda på att det var i Munyonyo några mil bort och datum, men inget svar på mitt mail med frågan om hur jag ansökte och hur dags det började. Det slutade med att jag inte kom iväg första dagen. Fortfarande inget mailsvar och det var helgdag här i torsdags så jag skulle åka och hälsa på en svensk familj. Jag tog min första minibuss här och sa var jag skulle. En kvinna i sätet bakom erbjöd sig att visa mig vägen då jag skulle behöva byta buss. När vi kom av första minibussen presenterade hon sig som doktor och jag förklarade att jag också var läkare. Hon visade sig vara en av landets få anestesiolger som nu bytt inriktning till folkhälsa. Hon var på väg till konferensen i Munyonyo om epidemiologi så jag frågade om inte jag kunde följa med dit. Hon tyckte det var en bra idé. En minibuss och en motorcykeltur senare så var vid där. 

Väldigt trevligt o lärorikt. Sida var största sponsorn och ett hundratal mestadels läkare och forskare var där. Mest intressant ur psykiatriskt perspektiv var en man som forskat på hjärnmalaria och dess konsekvenser med ffa epilepsi och psykisk ohälsa. Värst drabbade är enligt hans studie barn som fått hjärnmalaria innan fem års ålder. Epilepsi var också mycket vanligare i denna grupp. Epilepsi och huvudvärk går under psykiatri här.

Idag har jag varit på Mulago och följt med en läkare. Pga renovering är alla inlagda psykiatrisk patienter i Butabika nu, så jag har sett öppenvårdspatienter. Väldigt många, säkert ett femtiotal var där för att träffa läkaren jag gick med. Dörren var öppen under alla konsultationer.

Jag återkommer mer framöver här ;) 

Med vänliga hälsningar

Hanna Sjöstrand